Gårdagen började med att vi klev av på ön Cozumel i Mexico. Vi hade bokat första morgonturen att köra fyrhjulingar i djungeln. Likt en skock får blev vi vallade av vår guide som ledde oss till minibussen som tog oss till anläggningen där fyrhjulingarna väntade. Vi var totalt tio stycken från skeppet, så vi var inte många.

Turen gick på små steniga stigar inne i något som skulle föreställa djungel. Nåja, det var en massa träd och växtlighet och det var varmt och fuktigt. Jag antar att det räcker för att det ska få kallas djungel. Vi gjorde några stopp vid ruiner efter Mayafolket där guiden berättade lite om ön och folkets historia. Precis så där lagom.

Vartefter tiden gick blev det bara varmare och varmare och vi kände oss nöjda med att inte ha bokat lunchturen som skulle avgå kl 12. Tillbaka vid båten stod vi inför valet att antingen strosa omkring bland alla souvenirbutiker, eller gå ombord och njuta av ett lugnt och skönt kryssningsfartyg. Vi valde det sistnämnda och hade en lugn och skön stund vid poolen där vi båda lyckades somna på våra sköna solstolar.

Efter att ha sovit var det dags att aktivera sig. Jag var tvungen att prova lite mer surfmaskin. Det är faktiskt riktigt roligt. Därefter skulle vi delta i en volleybolltyrnering, men eftersom det inte dök upp så många intresserade blev det lite fritt spel för oss som hade dykt upp.

Sedan blev det dags för middag. Vi har ju inte ätit i stora ”main diningroom” mycket alls den här kryssningen. Endast två kvällar har det blivit. Dels finns det så otroligt många alternativ på den här båten, men vi känner även att det är ganska stressigt och inte så kul att äta där när man kan dyka upp på fria tider som vi gör den här gången. Alternativet är att man har en fast tid man äter på varje kväll. Man kan ha tidig sittning kl 18, eller sen sittning kl 20.30. Man har då samma tid, bord, sällskap och servitör varje kväll. Vi hade det förra gången och tycker det kändes bättre.

Efter all fin mat vi ätit under veckan kände vi oss sugna på något annat. Vi gick till hamburgerrestaurangen Johnny Rocket’s. Det är en 50-talsinsprirerad kedja som finns i USA, men även på Royal Caribbeans kryssningsfartyg förekommer dom. Jag måste nog säga att det var en av dom godaste hamburgare jag ätit. Dessutom satt vi utomhus på ”boardwalken” vilket höjde upplevelsen en smula. Ända tills himlens portar öppnade sig och det började ösregna, åska och blixtra. Som tur var hade vi redan ätit upp. Vi flydde in till Champagnebaren och precis när vi hade satt oss gjorde kaptenen ett utrop om att ingen fick gå ut i ovädret på grund av risken att få en blixt i sig.

Kvällen fortsatte med lite party och till och med lite karaoke. Därefter kände man sig lagom trött och seg och vi kom i säng strax efter midnatt.

Nu väntar som sagt sista dagen ombord och en titt på väderprognosen säger att vi får sol och 33 grader varmt. Det ska nog bli en bra dag det här också.

Men först lite om vad som har hänt här. Vi anlände till Fallmouth Jamaica i onsdags. Det är en ort som inte tagit emot kryssningsturister så länge. Hamnen är helt ny och en del i utvecklingen som genomförts av Royal Caribbean för att kunna ta emot fartyg så stora som Allure of the seas och hennes syster Oasis of the seas.

Problemen med Fallmouth är två.
För det första är hamnen inte klar. Man har för avsikt att låta passagerarna stiga av i ett sprudlande och levande hamnområde med lummig växtlighet och spännande affärer. Det har man totalt misslyckats med så här långt. Hamnen är fortfarande en byggarbetsplats och byggnaderna är inte färdiga ännu. Affärsidkarna huserar utanför på trotoarerna och alla säljer samma typ av skabbiga turistsouvenirer.
För det andra ligger Fallmouth i Jamaica, vilket betyder att man möts av enormt påstridiga försäljare och diverse nasare som ska sälja på en än det ena och än det andra.

Eftersom vi den här gången inte hade någon utflykt bokad på Jamaica tänkte vi stiga i land och ta en promenad och kika på byn. Det förvandlades dock till ett gatlopp mellan påstriga försäljare och taxichaufförer. Det enda de lyckades med var att ge oss ett bestående intryck av att Jamaica inte är ett ställe man vill besöka som kryssningsturist om man inte har en utflykt bokad där en buss tar en direkt från hamnområdet till utflyktsmålet. Att vandra omkring i byn är uteslutet.

Vi återvände därför till skeppet och upptäckte något fantastiskt. När båten ligger i hamn och folk är på utflykt blir det riktigt lugnt och skönt ombord. Vi är annars över 6000 passagerare ombord, men när över hälften är i land blir det gott om plats för oss som är kvar. Vi låg därför i den lugna poolavdelningen och njöt av tystnaden och lugnet. Därefter provade vi både surfmaskinen och klätterväggen och njöt av korta köer. Klätterväggen hade vi oss för oss själva och kunde klättra i lugn och ro utan att behöva ställa oss sist i kön när vi kom ner på marken efter en klättring.

Med ett fartyg i denna klass behöver man inte nödvändigtvis stiga i land, man kan gott och väl stanna ombord och låtsas att man är ute till havs med många färre medpassagerare. Det finns gott om mat och aktiviteter ombord.

Torsdagen spenderades till havs då vi inte angjorde någon hamn. På förra kryssningen var vi på Grand Cayman på torsdagen. Under denna kryssning har vi kunnat se Grand Caymans kust medan vi passerar utanför i riktning mot Mexico. Det märktes att vi var till havs med alla ombord. Köerna som igår var korta var idag superlånga och det var konkurrens om sittplatserna.
Lyckligtvis är den lugna barnförbjudna poolavdelningen förvånadsvärt obefolkad och vi har kunnat få våra favoritplatser varje dag.

Jessica provade klätterväggen igen, men jag orkade inte stångas i köerna, utan uppsökte istället närmsta bar för att jobba på semesteryrseln en smula.

Vi har träffat en hel del trevligt folk. Bland annat en bror och syster från Spanien som vi umgåtts lite med. I övrigt har vi träffat många trevliga amerikaner som vi umgåtts ytligt med. Vi har supertrevligt ombord och njuter för fulla muggar.

Idag vänter som sagt ön Cozumel i Mexico. Vi har bokat utflykt där vi ska köra fyrhjulingar i djungeln. Vi får se vad det innebär, men det ska bli kul att göra någonting i alla fall. 8.15 åker vi och är tillbaka på båten runt lunchtid och har således hela eftermiddagen ombord på en förhoppnignsvis folktom och lugn båt.

Igår var en härlig dag. Vi låg i hamn i Labadee på Haiti. Labadee är ju en privat strand som drivs av Royal Caribbean. Det är alltså enbart kryssningsgäster där och man kommer inte utanför området. Det är alltså en ren stranddag.

Förra gången vi var här uppskattade vi verkligen Labadee och tyckte det var ett lugnt och skönt paradis. Den här gången fick vi ett lite annorlunda intryck. För det första är vi på ett fartyg med nästan 6500 passagerare på nu, det är många fler än förra gången. Dessutom har dom utvecklat området väldigt mycket och bl.a. byggt någon form av berg- & dalbana mm. Vi upplevde att det var lite för mycket folk och lite för mycket circus den här gången. Vi låg på stranden ett tag och badade lite, sedan återvände vi till skeppet.

Skeppet är ju en destination i sig själv den här gången. Fördelen är att när de flesta låg på stranden hade vi skeppet för oss själva nästan hela dagen. Det var så klart många som hade samma tanke som vi, men det var extremt lite folk ombord vilket gjorde köerna till saker och ting väldigt korta.

Exemepelvis klättrade vi på klätterväggen igår. Vi var de enda som klättrade och vi hade väggen och intruktörerna helt för oss själva. Perfekt!

Gårdagens middag var kul. Vi käkade i stora matsalen och fick samma servitär som vi hade på vår förra kryssning i oktober 2008! Hur kul som helst eftersom det var en jätterolig och bra servitör. Han kände så klart inte igen oss – så bra med dricks gav vi inte förra gången. Men det var lite kul att träffa honom igen eftersom hans service var en av anledningarna att vi gillade kryssning så mycket.

Kvällen avslutades med en stand up comedy-show som var riktigt kul. Därefter han vi med att se sista halvan av en annan show i stora teatern. Dom hade en ”love and marriage”-show där tre par tävlar mot varandra i frågor om varandra. Det var också rätt kul.

Men nu är det som sagt en ny dag – nämligen dag 4 på vår kryssning. Vi kommer gå av skeppet och strosa runt lite, men har inget annat planerat i land. Det här är en helt ny destination som för det första inte är riktigt färdigbyggd ännu, för det andra är det väldigt långt att åka på alla utfykter. Vi tänker därför spendera dagen ungefär som igår. Idag tänker vi prova surfmaskinen ombord. Jessica säger att hon ska prova varianten där man står upp, men jag tänker börja med varianten där man ligger på surfbrädan.

Om drygt en timme lägger vi till och innan dess ska vi hinna träna. Jag ska försöka springa 5-7 km innan den här dagen börjar ordentligt.

Det har varit lite bekymmer att komma ut på nätet här, vilket berodde på ett problem med de trådlösa routrarna på båten. Vissa kan ansluta till internet, andra kan inte. Jag tillhörde kategorin som inte kunde, tills jag fick rådet att ta kabeln till telefonen och plugga in i datorn istället. Nu kör jag med kabel istället för trådlöst och kan ansluta utan problem.

Igår började dagen med frukost på hotellet innan vi chekcade ut och drog til hamnen kl 10. Eftersom hotellet låg så nära hamnen tog det bara några minuter att åka dit, även om det tog ett tag att komma ur taxin eftersom vi inte var ensamma att vilja åka båt.

Väl av taxin tog det bara några minuter att dumpa väskorna, gå igenom säkerhetskontrollen i terminalen och sedan checka in och få våra hyttnycklar. Man hade dock inte börjat ombordstigningen när vi kommit så långt, så vi fick sitta ner och vänta i ca 20 minuter innan vi fick gå ombord.

När vi så äntligen fick kliva ombord möttes vi av ungefär samma syn som under förra kryssningen. Man kommer ombord på Royal Promenade, gågatan som löper inne i båten och huserar diverse barer, restauranger och butiker. Så långt var det ingen överraskning för oss. Det blev dock en wow-faktor när vi började gå runt på båten och insåg vilket jäkla monster det faktiskt är. Jag beskriver inte allt nu, utan får posta bilder under veckan eller när jag kommer hem.

Kl 13 fick vi tillgång til hytten och vi hade knappt fått av oss skorna så knackade det på dörren och då anlände redan våra väskor. Man dumpar nämligen bagaget redan när man hoppar av taxin utanför terminalen.

Nu var vi äntligen ombord och kryssningen hade börjat. Middag intogs i matsalen där vi (tyvärr) fick ett bord för två. Del av njutningen på en kryssning är ju att träffa nya människor. Vid bordet bredvid oss satt ett äldre par från South Carolina och mannen i det sällskapet började prata med oss. Det blev ett rätt obehagligt samtal eftersom han verkade tillhöra kategorin sydstatare som önskar att slaveriet aldrig upphört och att ha en svart president var det värsta som kunde hända USA. Tack och lov har vi inte fasta middagstider den här gången, så risken att hamna bredvid homom igen är försvinnande liten.

Efter middagen var det dags för underhållning. I stora teatern visades musikalen Chicago. Jag förstår fortfarande inte vad den handlade om, men Jessica uppskattade det säkert mer än jag gjorde.

Idag har vi dock bara tagit det lugnt. Vi har käkat frukost och hängt vid poolen. Mycket mer behövs inte. Det är skönt att äntligen vara ombord.

Vi avbröt för lunch och gick till ett stället som heter Denny’s. Tänk amerikansk film där folk sitter i ”bås” och äter väldigt amerikansk mat. Så var det. Vi hade veckans mest oengagerade servitris som verkade tycka att vi var i vägen för henne. Då får man ingen dricks – punkt slut.

Efter mer pooläng kikade vi på när Oasis of the seas lämnade hamnen. Det är alltså systerfartyget till Allure of the seas som vi åker med i morgon. Nu börjar det kännas att kryssningen är nära.

Middag intogs på en restaurang som heter Quarterdeck. Det var okej, men inget speciellt. Inget att skriva hem om direkt.

Till sist tog vi en promenad till matvaruaffären som ligger intill hotellet. Jessica behövde lite choklad i kroppen. Hon  stod för dagens roligaste citat när vi går i de enorma gångarna av matvaror i affären:
– När man inte känner igen några varumärken känns det nästan som att gå på Lidl. 

Det får sammanfatta dagen. I morgon blir det kryssning!

Tillbaka på hotellet bytte vi om och gick raka spåret ner till poolen där man slipper sand mellan tårna och saltvatten i munnen. Helt klart vår melodi. Vi tog även varsin sallad till lunch. Det kändes helt lagom eftersom vi ätit en hel del här. det lustiga var att vi såg ett massivt molntäcke på himlen som vi bara väntade på att det skulle täcka solen. Men på molnen höll sig över inlandet och vi hade strålande sol och blå himmel hela dagen.

Så här års ska det egentligen komma dagliga åskskurar här, men vi har bara känt några få regndroppar som inte har utvecklats till något riktigt regnväder ännu. Vi har alltså haft extrem tur med vädret så här långt.

Efter att ha legat vid poolen ett par timmar var det dags för bio. Vi såg alltså den sista Harry Potter-filmen i IMAX 3D. IMAX är ett jättestort filmformat som spelas upp på en gigantiskt filmduk. Den vi var på ska enligt uppgift vara sju våningar hög. Lägg därtill att filmen visades i 3D. Det var en riktigt häftig upplevelse. Det kändes verkligen som att man kunde sträcka ut handen och ta på vissa effekter som stack ut ur filmen. Jag hoppas någon öppnar en IMAX-bio i Järvsö inom kort.

Dagen avslutades med middag på samma ställe som häromkvällen – Outback Steakhohuse. Vi tyckte det var så jäkla bra där, så vi ville helt enkelt gå tillbaka. Vi blev inte missnöjda den här gången heller.

I morgon ska vi lämna tillbaka hyrbilen och sedan hitta på något sätt att fördriva tiden. Inte heller i morgon har vi några planer uppgjorda, utan tar det som det kommer. Det kanske bli poolen igen.

Ut på motorvägen och sedan full fart söderut. Eller, full fart och full fart. Hastigheten på amerikanska motorvägar är ganska snålt satt med tanke på hur säkra de är. När man kör på en flera mil lång raksträcka på en mötesfri väg känns det lite snålt att bara få köra runt 90 km/h. Nåja, vi lade mil efter mil bakom oss och snart nådde vi ut på broarna som leder söderut. Snart nådde vi Bahia Honda State Park, då hade vi ca 45 min kvar ner till Key West som vi valde att inte besöka. Vi stanande och badade och solade en snabbis innan vi bestämde oss för att fortsätta vår roadtrip i motsatt riktning och röra oss hemåt igen.

Den här gången valde vi en annan rutt. Istället för att åka stora motorvägen höll på oss på gamla Highway 1 och kom på så sätt in i Miamis södra förorter. Rätt intressant att se hur kvarteren blev mindre och mindre ruffiga ju längre in mot Miami vi kom. Har man åkt på någon av infartslederna till Stockholm kan man tänka sig hur det ser ut, fast här var det några fler filer i bredd. Det tog dock en jäkla tid eftersom det var trafikljus hela tiden. Dessutom hamnade vi i Miamis rusningstrafik vilket inte gjorde saken lättare. Det var helt klart värt omvägen och den extra tiden för att få se något annat än motorvägen.

Strax efter kl 18 var vi tillbaka på hotellrummet, trötta efter en hel dag i bil. Viss mersmak gav det dock. Man inser att det här landet är byggt för att se genom vindrutan på bilen. Skulle nog kunna tänka mig att återvända och köra bil lite mer och längre.

I morgon har vi ingenting planerat och vi får se hur vi väljer att spendera dagen.

Snart satt vi i en sådan där propellerdriven träskbåt för att få en glimt av Everglades träskmarker. Det dröjde inte länge förrän vi såg vår första alligator. Vi körde en runda med båten och stannade till ofta för att under tystnad och stillhet få uppleva naturen. Alligatorerna var rädda för oss och simmade bort så fort vi kom i närheten. Däremot var den några sköldpaddor som blev intresserade av oss och simmade ända fram till kanten på båten. Så fort man stod still blev det grymt hett och svetten lackade. det var skönt att komma upp i lite hastighet med båten så att fartvinden svalkade.

En halvtimme tog turen och det var mer än tillräckligt. Efter turen gick vi igenom deras djurutställning – vilken var en beklämmande historia. Dom hade bland annat en stackars varg instängd i en jättetrång bur. det kändes inte så värs genuint. Därutöver hade dom ett gäng fåglar, grisar, höns och diverse andra djur, förutom ett gäng ormar och ödlor etc. Det var snabbt marscherat att gå igenom. Snart satt vi i vår sköna luftkonditionerade bil istället.

Turen gick för sista gången (under denna resa) till köpcentret Sawgrass Mills. Vi hade redan köpt det mesta vi skulle ha, men Jessica behövde komplettera med löpskor och shorts. Trots att det inte var så mycket vi skulle ha gick det snabbt några timmar.

Efter den ändå rätt korta shoppingen åkte vi tillbaka mot stan. Den här gången svängde vi in i ”downtown Fort Lauderdale”. Dels ville vi se oss omkring, men dessutom skulle vi leta upp Museum of Discovery and Science som har en IMAX-bio. IMAX är det som Cosmonova i Stockholm bygger på, ett filmformat som är jättestort och ger en väldigt mäktig bild. Lägg därtill 3D så ska man tydligen ha den optimala bioupplevelsen. Med hjälp av vår GPS hittade vi dit och snart hade vi ett par biljetter till sista Harry Potter-filmen, som vi nu ska se i IMAX 3D, något man inte kan göra i Sverige. Det ska bli lite spännande.

Därefter var vi snart tillbaka på hotellet och kopplade av på hotellrummet ett tag. Vädret svängde från soligt till molnigt vilket kändes som en befrielse i hettan. Det var lite kul att stå på balkongen och se blå himmel och strålande sol ut över havet, men mörka tunga regnmoln över inlandet. Tydligen har vi haft enorm tur med vädret eftersom dagliga åskskurar hör till vanligheterna här på sommaren. Vi kände ett par tre regndroppar när vi gick ut för middag idag, men det är allt.

Dagens middag är inte mycket att skriva om. Vi känner oss mätta av all mat man äter, så idag blev det en enkel Caesarsallad för mig och en soppa med sallad för Jessica. Inget att skriva hem om direkt.

Nu ligger jag i sängen och laddar för morgondagen. Då ska vi tanka full tank i bilen och styra söderut mot Key West. Jag tror inte vi åker hela vägen ner, men en bit ut över broarna ska vi nog komma i alla fall.

Det var hur som helst otroligt fint att springa ut med strandpromenaden med solen sakta stigande upp över havet. Efter löprundan var det dags för frukost numer två. Nu i mer rejäl omfattning.

Efter frukost var det dags att röra sig mot köpcentret igen. Vi hängde på låset och idag fick Jessica köra dit. Vi tog en liten omväg för att få köra lite mindre vägar och se omgivningarna lite mer. Motorvägen är inte så spännande att se, även om den är effektiv.

Shoppingen är inte mycket att säga om. Lunchen däremot, den var helt sjuk. Vi beställde nachos som enligt menyn var en aptitretare – lämplig för två att dela på. In kom ett fat som hade mättat en hel familj i flera dagar kändes det som. Gott var det, men mängden lockar helt klart till överdriven konsumtion. Efter det var det så klart dags för varmrätten, som man absolut inte orkade äta upp. En intressant detalj var att läskglasen hela tiden fylldes på utan extra kostnad. Servitrisen höll koll på när det minskade i glasen och var direkt framme och fyllde på om man druckit för mycket.

Mätta och belåtna var vi snart tillbaka på hotellet där vi idag invigde poolen. Det var löjligt varmt i vattnet och det kändes knappt att man hamnade i vattnet. Det blev blött, men knappast så mycket svalare. Tur att det finns en hotellbar så att man kunde svalka sig med drinkar.

På något underligt sätt blev vi sugna på mat igen och vi gick till en restaurang som ligger granne med hotellet. Även här var portionerna löjligt stora och jag fick inte ens i mig hela köttbiten jag beställt. Då var det ändå den minsta köttbiten! Jag fick ta en doggy bag så att jag kan gå lös på resten i morgon när jag känner mig sugen.

Trots att det bara är tisdag känns det som vi varit här mycket längre. I morgon ska vi åka ut till Everglades och åka lite träskbåt – en sådan där med platt botten och en jättefläkt som driver båten framåt. Jag lär återkomma.

Jessica har gjort sig redo för morgonens löprunda.

Idag var det Jessicas tur att få köra lite bil.

Här sprang vi på morgonen. Det var fantastiskt när solen gick upp över havet.

Efter shopping var man värd lite lunch och förfriskningar.

Till och med jag själv förtjänade läsk idag.

Detta ska föreställa en förrätt, lämplig för två att dela på.

Hade jag vetat bättre hade jag kunnat strunta i varmrätten, som var en supergod hamburgare.

Tillbaka på hotellet var det dags för ett dopp i poolen.

Fruktiga drinkar vid poolen sitter aldrig fel.

Jessica köpte lite nya klänningar idag.

Vi fortsatte på temat fruktiga drinkar när vi gick ut för att äta middag.

Efterrätten som vi egentligen inte orkade med, men som var fantastiskt god.

Outback Steakhouse, där kvällens middag intogs.

Efter frukosten var klockan inte ens 09, så vi kickstartade dagen med en promenad. Vi gick förbi stället där vi skulle hämta hyrbilen kl 12 bara för att försäkra oss om vart det låg, sedan fortsatte vi promenera en bit i värmen. Vädret var strålande idag och redan på morgonen var det riktigt hett ute med lackande svett till följd. Men riktigt härligt var det må jag säga.

Promenaden avslutades vid ett litet handelsområde precis bakom hotellet. Där ligger ett antal restauranger, både snabbmat och ”vanliga” restauranger. Dessutom ligger där ett antal butiker av olika slag. En av dom var en vanlig livsmedelsaffär som vi besökte för lite nödvändiga inköp. Priserna är inte direkt svenska om man så säger. Ett 12-pack 35 cl läsk kostade 5 dollar – ca 35 kr, eller 2,90 kr per burk. Undrar varför man dricker läsk istället för mjölk till maten i det här landet.

Efter att ha slappat lite på vårt luftkonditionerade hotell var det dags att hämta hyrbilen och det var snabbt avklarat. Med hjälp av GPS:en styrde vi enkelt till köpcentret Sawgrass Mils. Trafiken är tät och amerikaner kör lite som dom vill med filbyten till höger och vänster. På något underligt vis fungerar det, riktigt bra till och med. Det är bara följa trafikrytmen, hålla avstånd och tänka på att man får köra om på båda sidor och inte bara vänster som hemma. Dessutom får man svänga höger även om trafikljuset är rött, förutsatt att det inte kommer någon bil. Det kommer bli en riktigt bra vecka nu när vi kan röra oss fritt.

Nåja, på Sawgrass Mills inleddes shoppingen och jag har nu en del träningskläder, löpskor, byxor och tröjor etc. Vi ska tillbaka i morgon och komplettera det vi inte köpte idag. Ett köpcenter i den storleken gör man inte på en halv dag.

Efter shoppingen var vi sega och åkte tillbaka till hotellet där vi bytte om för att träna lite. Jag sprang en stund på hotellets löpband, för att börja springa in de nya skorna. Jessica tränade lite längre än mig. Därefter spanade vi in hotellets poolområde och planerar att ta ett dopp under morgondagen. Just nu är det amerikansk TV och lite onyttigheter på hotellrummet som gäller. Det är ju en dag i morgon också.