Posts by Fredrik Dolk
Tillbaka igen, hem till lilla Jarse
1Men vad skriver karln? Jo, det är faktiskt sant. Jag och Jessica har fattat det livsavgörande (?) beslutet att ta vårt pick och pack och flytta till Järvsö!
För mig blir det ju att flytta tillbaka, även om jag inte varit skriven i Järvsö sedan år 2000. Nu har det gått tio år och nu får det helt enkelt vara nog. Vi är givetvis två om beslutet, bara så att ingen av er tror att det här är mitt påhitt och stackars Jessica får hänga med som en trasdocka. Frågan är om inte hon varit modigare än mig och varit den pådrivande parten.
Varför gör vi detta? Vad ska vi göra? Hur går det med Jessicas studier? Ja, frågorna från dom invigda har varit många, men alla frågor har ett svar.
Varför är ganska enkelt att svara på. Livskvalitet helt enkelt. Vi har båda bott på mindre ort och i större stad och anser oss sitta på facit. Storstadens fördelar med nöjesutbud, anonymitet och kommunikationer må vara starka argument, men långt ifrån starka nog. Den som tagit sig fram med kommunala medel i den här stan vet att det tar sin lilla tid. Själv har jag drygt en timme enkel väg till jobbet. Vad gäller nöjen finns Stockholm alltid kvar och man kan när som helst besöka staden.
Vad ska vi göra då? Jessica fortsätter sina studier och själv har jag fått ett nytt spännande jobb. Jag kommer börja jobba på Svart Pist Publishing i Ljusdal, som bland annat producerar Ljusdals Tidning och ger ut Magasin Järvsö och Magasin Hälsingland, bland mycket annat. Där ska mina samlade erfarenheter sedan tio år hjälpa till att utveckla arbetet till oanade höjder.
Jessica kommer under hösten, då hon går termin fyra på läkarprogrammet, vara inneboende hos sin mamma med sambo i Gävle för att därifrån pendla till Uppsala. När sedan vårterminen kommer, vilken blir hennes femte, tar kliniska studier förlagda på sjukhus vid och vi hoppas på en placering i Hudiksvall, med sin klockrena närhet till Järvsö.
Tanken är att vi till en början ska hyra boende i Järvsö, för att på sikt köpa oss vårt drömhus på gräddhyllan i Järvsö. ![]()
Järvsö föresten, varför där och inte Ljusdal? Jag hävdar med en dåres envishet att Järvsö är och förblir centralorten i kommunen, men av någon outgrundlig anledning lyckades någon placera kommunhuset i förorten Ljusdal som även bär kommunens namn. Järvsö: Alltid. Vackert. Nära. Det finns en framåtanda i den byn som gör att vi tycker det är rätt plats att bo på.
I juli sker flytten, någonstans bör vi ha hittat boende då, sedan börjar jag mitt nya spännande arbete 1 augusti. Kanske är vi dårar, kanske är vi genier, framtiden får utvisa vilket det är.
Alea iacta est – tärningen är kastad!
Trätrallen är ren
1
Äntligen är trätrallen ren från snö!
Det är bara drygt en månad sedan jag rapporterade om -22°C och publicerade en bild på en totalt översnöad trätrall. Idag har jag hjälpt våren på traven genom att skotta och sopa den totalt ren.
Solen har hjälpt till duktigt dom senaste veckorna, men med spade och kvast hjälpte jag till en smula.
I kväll blir det grillpremiär, till grannarnas stora förtret.
Semester!
0Nu sitter jag på tåget till Uppsala. Där väntar Jessica med bilen för vidare färd mot Ljusdal där vi ska hälsa på mamma och pappa.
Där blir vi till på söndag då stackars Jessica får åka hem igen då hon har studier att stå i.
Själv styr jag bilen mot Norge och skidorten Trysil. Där ska jag med kompisen Stefan njuta av skidåkning och avkoppling i en vecka.
Det ska bli väldigt skönt. Jag känner att batterierna behöver laddas.
Vinter i stan
2
Jösses vilken vinter vi fått i stan. Inte nog med snöfallet av episka proportioner i helgen, dessutom visade kvicksilvret -22°C i morse. Myggfritt som vi sa när jag bodde i Norrland.
Jag behöver knappast länka till alla katastrofartiklar i ämnet. All kollektivtrafik, lokal som nationell, går på knäna. Folk blir vansinniga och skyller allt på SJ och SL. Att själva ta en titt på väderkarta och klä sig där efter samt packa en termos med kaffe och några smörgåsar går inte. Visst bor vi i ett land som genomskärs av polcirkeln och därmed måste räkna med viss vinterväderlek. Att först drabbas av en omfattande snöstorm som sedan följs av extrem kyla är något som innebär problem för allt och alla. Många hänvisar till att det var bättre förr, men jag tvivlar starkt på att man klarade sådana här extrema situationer särskilt mycket bättre då.
Däremot kan jag bli en smula kritisk till beredskapen när det väl händer. Ovädret slog till under helgen och man kände till omfattningen redan i mitten av förra veckan. Man tycker att företag som SJ och SL borde dammsugit marknaden på tillfällig arbetskraft att sätta in under helgen. Varenda bemanningsföretag borde fått förfrågan om att hyra ut personal för snöröjning under helgen. Som jag ser det har man haft hela söndagen på sig att lösa problemet, ändå kvarstår faktum att måndag eftermiddag går inga tunnelbanor på gröna linjen annat än mellan Gullmarsplan och Thorildsplan.
Ändå sitter jag på jobbet och ser flera tunnelbanor passera Globens tunnelbanestation. Om nu tågen bevisligen kan passera Globen, varför inte öppna stationen och låta folk åka med? För varje station man kan öppna desto mindre tryck måste det bli på ersättningsbussarna. Tunnelbanan utgör tillsammans med pendeltågen själva hjärtat i kommunikationerna. Innerstadsbussar går att avvara genom att folk tar sig runt till fots och med tunnelbanan.
Högsta prioritet idag borde vara att få igång trafiken på så många stationer som möjligt, med början i stan och i riktning ut mot förorterna. Istället ser jag nu ett arbetslag med snöskottare gå röja på ett sidospår som i normala fall trafikeras en gång per vecka av ett diesellok som ska in till industriområdet bakom knuten.
Så min åsikt är alltså att akuta störningar får man leva med, men sedan måste det tamejsjutton finnas en beredskap att få igång trafiken inom 24 timmar. Vi är nu uppe i över 30 timmar sedan stormen drog förbi.
AVGÅ ALLA!
Vad får man fota egentligen?
1Har ni hängt med i den senaste veckans snackis på bloggar, twitter och diverse ”gammelmedia” (dvs tidningar, radio och TV)? Det började med ett blogginlägg av en kille som heter Jesper. Jag rekommenderar att ni läser hela blogginlägget.
Det handlar om Jesper själv som vid Hornstulls tunnelbanestation ser två män stå och trycka upp några killar mot väggen. Jesper, som verkar vara en kille med visst intresse för kollektivtrafikfrågor och polisarbete, inser att det är två civilklädda poliser som genomför en biljettkontroll på killarna. Tydligen har det i vissa kretsar cirkulerat uppgifter om att polisen har börjat agera biljettkontrollanter i tunnelbanan, något som man kan åsikter om då SL redan sörjer för sin egen biljettkontrollering.
Jesper som känner till denna debatten och som dessutom skrivit om det i olika sammanhang ser ett visst nyhetsvärde i händelsen och tar därför upp sin kamera och börjar fota.
Enligt Jesper själv blir då poliserna sura och ger sig istället på honom och snart är det han själv som står upptryckt mot en vägg och har en polisnäve mot sin strupe. Poliserna agerar mycket instabilt och hävdar att han ofredat dom genom sitt fotograferande. Jesper som är en normalbegåvad kille förklarar lugnt att han visst får fota där, varpå poliserna ändrar inriktning och börjar anklaga Jesper för att se drogpåverkad ut och verkar lite muntorr. Enligt Jesper får han ett ultimatum av poliserna, antingen raderar han bilderna och misstänks inte längre för brottet ofredande eller att vara drogpåverkad, eller så vägrar han och misstänks för båda brotten och för följa med in till polisstationen för provtagning.
Inför det hotet valde Jesper tyvärr att radera bilderna, men även den film som han lyckats sätta på inspelning strax innan poliserna beslagtog hans telefon. Med bilder och filmer raderade åker Jesper hem och inleder operation återskapning. Han lyckas själv med konststycket att få fram bilderna och med hjälp från utlandet lyckas han även återskapa delar av filmen han fick på inspelning. Bedöm själva, men jag tycker polisen gör sig skyldiga till ett tydligt brott mot polisförordningen enbart genom sitt uppträdande.
4 kap. Skyldigheter i anställningen
Uppträdande
1 § Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.
Men jag är ju ingen jurist, så vad vet jag.
Men detta om detta, hela berättelsen hittar ni på Jespers blogg. Efter att ha diskuterat händelsen med lite folk framgår det att det råder viss tveksamhet till vad man egentligen får fotografera. En del hävdar bestämt att man minsann inte får fota civilpoliser. Jag kan dock meddela att det påståendet är fel.
I Sverige kan du utgå från att du får fotografera överallt, med två undantag.
1. Det råder ständigt fotoförbud i svenska rättssalar.
2. Militära och civila skyddsobjekt kan förses med fotoförbud, något som då måste anvisas tydligt.
Bortsett från det är det fritt fram att plåta hur mycket du vill, vart du vill och vem du vill.
Men, det finns så klart ett men. När du befinner dig på privat område, typ i någons hem, på en restaurang, på en affär eller på en konsert kan ägaren till lokalen, hemmet eller konsertarrangören etc neka dig att fota. Det har egentligen inget med just fotografering att göra, utan mer att var och en själv har rätt bestämma spelreglerna på sitt privata område. Vissa dansställen kräver en viss typ av klädsel för att du ska vara välkommen på samma sätt som en konsertarrangör kan säga att du är välkommen så länge du inte fotograferar.
Det måste dock tydligt framgå att det råder fotoförbud. Fram tills du blir informerad om ett eventuellt fotoförbud kan du utgå från att det är fritt fram. Redan tagna bilder är dock dina och ingen kan kräva att du ska radera dom.
Det innebär att så länge du befinner dig på allmän plats, gator och torg, har rätt att fotografera privatpersoner, brandmän, ambulanspersonal, kungen och även poliser oavsett uniform. Skulle du vara lagd åt det hållet får du till och med införskaffa den fetaste telelinsen och utifrån fota in i folks privata hem.
Vad du däremot väljer att göra med bilderna, det är en annan sak. Vi har ju en personuppgiftslag som kan göra det till ett brott om du väljer att elektroniskt publicera bilderna. Men den lagen är ändrad sedan 2007, så du får faktiskt publicera bilder på andra, utan deras medgivande, så länge dom inte är av kränkande karaktär. Vad som är kränkande framgår inte tydligt i lagen och det blir därför i framtiden upp till domstolarna att tolka lagen och skapa prejudikat i ämnet.
Ingen kan heller kräva att du raderar dina bilder, som i fallet med Jesper. Möjligen skulle en domstol kunna döma att bilder förverkas, men jag har väldigt svårt att se att det någonsin skulle ske. Med dagens digitala teknik finns det ändå inga som helst garantier för att en bild verkligen är raderad (som Jesper mycket förtjänstfullt har visat oss).
Ovan har jag ju enbart nämnt det juridiska kring fotografering. Jag är så klart ingen jurist och jag kan så klart ha fel, men ovan nämnda är enligt min uppfattning av en rad skrivelser. Glöm inte bort det lilla ordet etik. Bara för att ni får fota vem som helst och när som helst etc, betyder det inte att ni behöver göra det. Det är alltid trevligt att fråga om det går bra att ta några bilder, det blir liksom trevligare så. Ska ni fota tjänstemän i arbete kanske ni inte behöver fråga, men det kan ju vara trevligt att presentera sig och säga att ni avser ta några bilder för det ena eller andra bruket. Med ett leende kommer man långt.
Ett litet urval artiklar i ämnet Jesper:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6597121.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6627037.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6600627.ab
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1880072/polisen-tvingade-jesper-radera-bilderna
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1886027/forundersokning-mot-poliserna-som-hotade-jesper
http://www.dn.se/sthlm/poliser-trakasserar-debattor-1.1044619
Handledare vid privat övningskörning
4Idag gick jag en kurs för att bli handledare vid privat övningskörning. Jag ska ställa upp för grannen som saknar körkort och se till att hon får övningsköra lite.
Nu för tiden måste elev och handledare gå en introduktionskurs tillsammans, vilket på sätt och vis var trevligt. Några smågrejer lärde jag mig som har förändrats sedan jag tog körkort för tolv år sedan. Men jag förstår inte riktigt varför jag måste gå kursen igen om jag skulle vilja vara handledare åt ytterligare en person.
Kanske vill myndigheterna förhindra att vissa tar på sig att bli handledare åt en hel drös med elever, men det finns redan ett förslag om att begränsa antalet elever man kan ha till tio. Bättre då att sätta en tidsgräns hur länge min snabbkurs som handledare gäller innan jag måste gå den igen. Säg en tidsgräns på tre till fem år och max fem elever under den tiden. På så sätt hindrar man en svart marknad för olicensierade bilskolor (om det nu skulle finnas risk för en sådan), medan en förälder med två eller tre barn kan vara handledare åt alla tre utan att gå samma kurs tre gånger.
För vad är det som är viktigt för myndigheterna att säkerställa egentligen? Det måste ju vara att den privata övningskörningen genomförs på ett trafiksäkert sätt, dels för att minska döds- och skaderisken, men även minska trycket på Vägverkets inspektörer genom att fler klarar uppkörningen på första försöket.
Men nu har jag gått kursen en gång, jag vet nu att man inte ska börja med att låta eleven köra på motorväg etc. Att gå kursen ytterligare en gång tillsammans med en ny elev kommer vare sig förtydliga eller förändra den kunskapen hos mig.
Bra tanke, halvbra genomförande kan man väl sammanfatta dom nya reglerna med.
Kursen i sig var rolig. Blackebergs Trafikskola var vi på och blev undervisade av Faozi, en mycket karismatisk och humoristisk man. Han hade sunda idéer om vad som var vettigt och rimligt för elever och oss privata handledare.
Nytt tema – igen
1Som ni ser har jag ändrat tema på bloggen – igen.
Det var inget större fel på mitt gamla tema, men det hade dåligt stöd för att automatiskt översättas till svenska. Därför kände jag att det var dags att byta.
Skidåkning i Järvsö
5Man har ju inte varit så bra på att uppdatera den här bloggen, men nu tänkte jag i alla fall prova att publicera ett filmklipp.
Tidigare har jag provat att ladda upp film på Youtube som jag sedan länkar in i mina inlägg.
Nu tänkte jag istället prova att publicera ett filmklipp som ligger på eget serverutrymme och som inte visas i olika sammanhang på Youtube (även om just den här filmen faktiskt råkar vara publicerad där också).
Filmen är i Mpeg4-format med H.264-kodning, vilket jag antar innebär att ni måste ha QuickTime installerat för att kunna se.
Eftersom det är första gången jag provar detta får ni gärna kommentera om ni ser filmen eller inte.
Skidåkning
1
Vi befinner oss hos mamma och pappa i Ljusdal. Vi åkte upp 23 december och stannar till lördag 2 januari.
Vi firar jul och nyår här uppe, dessutom åker vi en hel del skidor. Idag var det rätt kallt, närmare -25°C här i Ljusdal. Men i Järvsöbacken var det lite varmare, endast -13°C på toppen och -21 °C nere vid sittliftens början. Det bet i kinderna, men det var det värt eftersom det var väldigt skönt underlag att åka på idag.
Vi ser fram mot fler dagar i backen.
