Äntligen på kryssning
Idag är det måndag och vi spenderar just nu vår andra dag på båten. Vi befinner oss i skrivande stund utanför Kubas kust och styr mot Haiti där vi gör vårt första stopp igår.
Det har varit lite bekymmer att komma ut på nätet här, vilket berodde på ett problem med de trådlösa routrarna på båten. Vissa kan ansluta till internet, andra kan inte. Jag tillhörde kategorin som inte kunde, tills jag fick rådet att ta kabeln till telefonen och plugga in i datorn istället. Nu kör jag med kabel istället för trådlöst och kan ansluta utan problem.
Igår började dagen med frukost på hotellet innan vi chekcade ut och drog til hamnen kl 10. Eftersom hotellet låg så nära hamnen tog det bara några minuter att åka dit, även om det tog ett tag att komma ur taxin eftersom vi inte var ensamma att vilja åka båt.
Väl av taxin tog det bara några minuter att dumpa väskorna, gå igenom säkerhetskontrollen i terminalen och sedan checka in och få våra hyttnycklar. Man hade dock inte börjat ombordstigningen när vi kommit så långt, så vi fick sitta ner och vänta i ca 20 minuter innan vi fick gå ombord.
När vi så äntligen fick kliva ombord möttes vi av ungefär samma syn som under förra kryssningen. Man kommer ombord på Royal Promenade, gågatan som löper inne i båten och huserar diverse barer, restauranger och butiker. Så långt var det ingen överraskning för oss. Det blev dock en wow-faktor när vi började gå runt på båten och insåg vilket jäkla monster det faktiskt är. Jag beskriver inte allt nu, utan får posta bilder under veckan eller när jag kommer hem.
Kl 13 fick vi tillgång til hytten och vi hade knappt fått av oss skorna så knackade det på dörren och då anlände redan våra väskor. Man dumpar nämligen bagaget redan när man hoppar av taxin utanför terminalen.
Nu var vi äntligen ombord och kryssningen hade börjat. Middag intogs i matsalen där vi (tyvärr) fick ett bord för två. Del av njutningen på en kryssning är ju att träffa nya människor. Vid bordet bredvid oss satt ett äldre par från South Carolina och mannen i det sällskapet började prata med oss. Det blev ett rätt obehagligt samtal eftersom han verkade tillhöra kategorin sydstatare som önskar att slaveriet aldrig upphört och att ha en svart president var det värsta som kunde hända USA. Tack och lov har vi inte fasta middagstider den här gången, så risken att hamna bredvid homom igen är försvinnande liten.
Efter middagen var det dags för underhållning. I stora teatern visades musikalen Chicago. Jag förstår fortfarande inte vad den handlade om, men Jessica uppskattade det säkert mer än jag gjorde.
Idag har vi dock bara tagit det lugnt. Vi har käkat frukost och hängt vid poolen. Mycket mer behövs inte. Det är skönt att äntligen vara ombord.
