Idag gick jag en kurs för att bli handledare vid privat övningskörning. Jag ska ställa upp för grannen som saknar körkort och se till att hon får övningsköra lite.

Nu för tiden måste elev och handledare gå en introduktionskurs tillsammans, vilket på sätt och vis var trevligt. Några smågrejer lärde jag mig som har förändrats sedan jag tog körkort för tolv år sedan. Men jag förstår inte riktigt varför jag måste gå kursen igen om jag skulle vilja vara handledare åt ytterligare en person.

Kanske vill myndigheterna förhindra att vissa tar på sig att bli handledare åt en hel drös med elever, men det finns redan ett förslag om att begränsa antalet elever man kan ha till tio. Bättre då att sätta en tidsgräns hur länge min snabbkurs som handledare gäller innan jag måste gå den igen. Säg en tidsgräns på tre till fem år och max fem elever under den tiden. På så sätt hindrar man en svart marknad för olicensierade bilskolor (om det nu skulle finnas risk för en sådan), medan en förälder med två eller tre barn kan vara handledare åt alla tre utan att gå samma kurs tre gånger.

För vad är det som är viktigt för myndigheterna att säkerställa egentligen? Det måste ju vara att den privata övningskörningen genomförs på ett trafiksäkert sätt, dels för att minska döds- och skaderisken, men även minska trycket på Vägverkets inspektörer genom att fler klarar uppkörningen på första försöket.
Men nu har jag gått kursen en gång, jag vet nu att man inte ska börja med att låta eleven  köra på motorväg etc. Att gå kursen ytterligare en gång tillsammans med en ny elev kommer vare sig förtydliga eller förändra den kunskapen hos mig.

Bra tanke, halvbra genomförande kan man väl sammanfatta dom nya reglerna med.

Kursen i sig var rolig. Blackebergs Trafikskola var vi på och blev undervisade av Faozi, en mycket karismatisk och humoristisk man. Han hade sunda idéer om vad som var vettigt och rimligt för elever och oss privata handledare.