I måndags var jag på Råsunda för att fira svenska mästarna i fotboll – AIK. Det var alltså ingen match, utan ett rent firande som bevittnades av ca 15 000 personer (enligt AIK själva).

Kameran var givetvis med mig, men jag blev en smula besviken när arrangemanget drog igång och all belysning släcktes för att ersättas av fyra stora spotlights. Effekten var förstås lite häftig, men en kamera bygger fortfarande på att släppa in ljus under exponeringstiden och fyra spotlights ger inte mycket till exponeringsljus – tyvärr.

Jag tog i alla fall ca 150 bilder under kvällen och dom flesta blev som jag berfarat underexponerade eller oskarpa eller på tok för gryniga (en följd av att man ställer upp ljuskänsligheten på kameran). Men, när jag satt hemma framför datorn och studerade bilderna jag tagit under kvällen dök det plötsligt upp en bild som fick den där speciella känslan i magen att infinna sig.

Det är svårt att beskriva, det är lite som när man är nykär och det pirrar så där härligt i magen. Man kan inte riktigt beskriva vad det är som gör att man fastnar för en speciell bild. Rent tekniskt är det mycket som skulle kunna vara bättre med bilden. Ändå infinner sig den där härliga magkänslan som gör att man bara gillar bilden.

Kanske måste man vara inbiten AIK:are för att uppskatta den. Kanske måste man ha varit på plats för att kunna se storheten och återskapa dom känslor som svallade upp när laget man älskat sedan barnsben står och mottar folkets ljubel. Hur som helst, det är få bilder jag tagit som jag är lika nöjd med.

Här visar jag den dessutom en smula modifierad för användande som skrivbordsbakgrund.

sm_guld

Bilden kan även ses utan modifiering på min Flickr-sida.
Skrivbordsbilden kan laddas ned i full upplösning (1920×1280 px).