Archive for november, 2008

Idag slog vi till och köpte en bil!

Vi har diskuterat fram och tillbaka under ganska lång tid. Vi behöver visserligen inte bil i vårt dagliga liv här i Stockholm, men vi känner att vi definitivt saknar bil på helgerna och när vi ska göra något speciellt.

Handen på hjärtat, att hyra bil är en billig lösning. Men då  måste man vara ute i väldigt god tid för att få tag på en billig hyrbil. Man kan alltså inte vara lika spontan med hyrbil, mot vad man kan vara med egen bil.

Dessutom kommer Jessica använda bilen som pendelbil när hon pluggar i Uppsala framöver.’

Det blev en Volkswagen Polo -06 som gått ca 4.800 mil. Vi skaffade dessutom vinterdäck samt en iPod-kontakt till stereon så att vi kan lyssna på egen musik på ett smidigt sätt. Vi känner oss riktigt nöjda.

Förmodligen blir det leverans redan till slutet av nästa vecka. Torsdag eller fredag trodde försäljaren på. Så nu är det bara vänta och se när vi kan åka runt i vår alldeles egen bil.

Här följer en sammanfattning av resan och dom upplevelser jag har samlat på mig.

Flygresan
Resan dit blev ju jobbigare än beräknat. 12 timmars beräknad restid blev dryga 18 timmar. Jag valde ju att byta flyg i Europa för att slippa ett krångligare  förfarande genom ett byte i USA. Nu blev det ett extra byte som dessutom skedde i USA. Det är tyvärr sådant som kan hända och inte mycket att tjafsa om, men lite trist blev det.

Tidsomställningen
Att vrida tillbaka klockan 6 timmar var inte allt för jobbigt. På grund av förseningen anlände vi till hotellet rätt sent på torsdagkvällen. Det ledde till att vi kunde gå lägga oss direkt och vakna upp morgonen efter och därmed anpassa oss rätt bra till tidskillnaden.

Hotellet
Med flit valde vi ett rätt lyxigt hotell med stora rum och havsutsikt mm. Dock betalade vi ”endast” 1.700 SEK/natt. Jämfört med att ett enkelt hotellrum i Stockholm kan kosta 1.200-1.500 SEK/natt får det ändå betraktas som ett rätt okej pris för en svit.

Miami/South Beach
Inte det roligaste området faktiskt. Visst, Miami/South Beach är jättevackert. Men det är ett trendigt och därmed dyrt område. I snitt spenderade vi ca $40 (ca 320 SEK) per frukost. Visst kunde vi ha pressat ner priserna, men vi båda ville sitta ner till bords och äta en stadigt frukost, typ bacon och ägg, juice och kaffe/te. Mitt tips är att välja hotell som ligger i en annan stadsdel för att på så sätt kunna pressa ner priset lite. Att shoppa i området var inte att tänka på. Alla priser var anpassade efter välbärgade turister.

Dolphin Mall
Ett gigantiskt köpcentrum en bit utanför Miami. Taxi från South Beach kostade ca $30-45 (ca 240-360 SEK). Givetvis kunde man valt kommunala transportmedel, men vi var ju på lyxsemester, så det var inte att tänka på.
Ett par Levis’s-jeans som i Sverige kostar drygt 1.000 SEK, fick vi på Dolphin Mall betala ca $30 (ca 240 kr) för. Kläder är billigt i USA, speciellt i jämförelse med Sverige. Om låtsas att jag och Jessica bara köpte Levi’s-jeans här hemma och istället köpte dom i USA nu, sparade vi lätt in taxikostnaderna redan efter ett par jeans.
Det är definitivt en bra idé att lämna South Beach och söka sig dit vanliga amerikaner handlar. Då finns det stora möjligheter till att göra ett klipp.

Kryssningen
Incheckningen gick mycket enklare än väntat. Visserligen vet jag inte riktigt vad jag hade väntat mig, men absolut inte att vi skulle flyga igenom alla kontroller på tre minuter. Jag hade på förhand fyllt i alla formulär, så det tog ca en minut för incheckningskillen att fixa.
Vid incheckningen registrerade vi vårt kreditkort och fick istället ett SeaPass. Det är helt enkelt ett kreditkortsformat nyckelkort som dels öppnade vår hyttdörr, men även fungerade som vårt kreditkort ombord. Alla köp ombord, inklusive dom utflykter vi köpte, betalades med vårt SeaPass vilket vi sedan fick en slutnota på vid avstigningen. På så sätt gör rederiet en kreditkortstransaktion per hytt, istället för tiotals till hundratals per hytt. 

Dycken ombord är väl inte vad man skulle kalla för billig. Min favoritöl ombord (Corona Extra), kostade $4,75 för 33 cl. Däremot tillkommer automatiskt 15% dricks på all dryck man köper, vilket landar på $5,46 (ca 45 SEK) per öl. Kanske inte jättedyrt heller, men med tanke på dom mängder jag tryckte i  mig sprang det lätt iväg. Paraplydrinkar kostade ca $7-9 (ca 56-72 SEK), vilka Jessica konsumerade lite mer än mig.

Servicen ombord var förstklassig. Helt klart det jag är mest imponerad av så här i efterhand. All personal var superproffsig, artiga och kunniga. Rederiets största tillgång är helt klart sin personal. Allt från hyttstäderskan till poolvakterna var helt underbara.

Båten i sig finns inte mycket att säga om. Den är helt enkelt skitstor, skithäftig och har precis ALLT! Nu åkte vi visserligen inte skridskor, men möjligheten fanns om vi hade velat. Med finlandsfärjor som enda referens framstår ”Freedom of the seas” i en helt egen klass.

Labadee/Haiti
Ett tropiskt paradis med kristallblått vatten och vita sandrstränder. Finns inte så mycket mer att säga. Som jag skrivit tidigare ägs/arrenderas halvön av Royal Caribbean, vilket gjorde att vi använde våra SeaPass för att handla på ön. Dessutom serverades fri lunchbuffé på ön.
Jag gjorde inget annat än att sola (i skuggan) och bada. Jessica åkte världens, över vatten, längsta linbana. Dessutom åkte hon sådan där fallskärm som dras efter en båt.
Öns arbetskraft bestod till största del av inhyrda Haitier. Man får trösta sig med att deras löner, hur låga dom än må vara, överstiger vad en haitier normalt tjänar.

Ocho Rios/Jamaica
Fick inte så mycket intryck av Jamaica, eftersom vi lämnade båten för att direkt åka till utflyktsmålet där vi körde fyrhjuling. Fin natur, men väldigt fattig befolkning är intrycket som kommer bestå. På sätt och vis lite synd, men efter tips undvek vi att promenera i byn eftersom den extremt fattiga befolkningen där hängde en i strumlästen och tiggde pengar. Det är inte utan att samvetet får sig en törn när 4.500 passagerare väller av båten för att låtsas att dom inte ser befolkningen. Problemet är att hade man gett en människa pengar, hade man blivit snudd på överfallen av dom övriga som då såg att man faktiskt gav pengar. Alternativt hade stackaren som fick pengar råkat illa ut. Så fattigt var det på Jamaica.

George Town/Grand Cayman
En besvikelse. Det dåliga vädret gjorde ju att vår snorkling blev inställd. Det dåliga vädret gjorde att promenaden i stan dessutom blev väldigt tråkig. Svindyra klockor eller svindyra diamanter verkade vara vad ön försörjde sig på. För det var typ det enda som gick att handla.

Cozumel/Mexico
Resans bästa stopp. Supertrevliga guider på ön som gav ett mycket trevligt och seriöst intryck av Cozumel. Hit skulle jag kunna tänka mig att återvända i en vecka eller två. Att vi dessutom fick se saltvattenkrokodiler och en stor ödla i vilt tillstånd gör inte saken sämre. Vår utflykt som bestod av en rundtur i minijeepar var toppen och kan verkligen rekommenderas till framtida Cozumel-besökare. Synd att man bara stannade en dag.

Totalintryck av kryssningen
En toppenresa om man föredrar att vältra sig i lyx. Vi drack öl och drinkar, vi gjorde rätt dyra utflykter och vi snålade definitivt inte. Det gjorde att vår slutnota när vi klev av båten slutade på ca $1.200 (ca 9600 SEK). Men om man vill kan man rent tekniskt klara en hel vecka utan att bränna en enda krona på båten. Förutsatt att man inte gör några utflykter och enbart dricker vatten eller juice till maten. Vi valde som synes en annan strategi.
Stoppen man gör är på tok för korta för att man ska kunna få ett intryck av länderna man besöker. Förmodligen ingen av orterna är representativ för länderna dom ligger i. Allting kretsar kring kryssningsfartygen som lägger till i hamnarna och förser orterna med rika turister. Jag hade visserligen inte väntat mig något annat, men det är ju sanningen som den ser ut.
Hur som helst är det en resa vi definitivt skulle kunna tänka oss att göra om, men vi väntar nog till det nya jättefartyget Oasis of the seas har lagts i spat. Ett, om möjligt, ÄNNU större fartyg än det vi just åkte med.

Hemresan
Mycket smidigare än ditresan. Vi hade ju valt att stanna en sista natt på samma hotell i Miami. Något vi ångrar så här i efterhand. Vi hade lätt kunnat åka till flygplatsen samma dag som vi klev i land. Nu kändes det som att vi redan hade sett det mesta på South Beach. Dessutom var vi rätt mätta både på mat och intryck. Sista dygnet kändes som en lång väntan på att få åka hem.
Flygresan hem gick väldigt fort faktiskt. Den här gången bytte vi flyg i Düsseldorf, något som gick MYCKET smidigare än att byta i Frankfurt. Flygplatsen i Düsseldorf är nämligen mycket mindre och smidigare. Rekommenderas verkligen till framtida USA-resenärer.

Totalt sett hade vi alltså en toppensemester. Hur mycket kalaset kostade totalt vill jag inte ens tala om, med tanke på vad vi kunnat göra för pengarna istället (typ köpa Island eller nått). Men vi är en upplevelse rikare och det kan vi definitivt inte ångra.